Filmcensorer kritiserar sitt eget arbete

Den statliga filmcensuren hör inte hemma i en modern demokrati. Det skriver de två filmcensorerna Ulf Dalquist och Anders Nyman på DN Debatt.

De ger raka besked och skriver att de varken fattar sina beslut utifrån en vetenskaplig grund eller följer lagstiftningen intentioner. Den så kallade Biografbyrån, vilken ansvarar för den svenska filmcensuren grundades redan 1911 och Sverige har därmed världens äldsta filmcensur. När Island och Färöarna inom kort avskaffar vuxencensuren är Sverige det enda landet i Norden som fortfarande har den kvar.

Enligt Nyman och Dahlquist är censuren både otidsenlig och en inskränkning på yttrandefriheten. De vänder sig framförallt mot att Biografbyrån fortfarande kan stoppa en film för all offentlig visning inom landet, det vill säga införa vuxencensur, men är även skeptiska till hanteringen av åldergränser för barn upp till 15 år. De skriver "Det finns inget stöd i vare sig forskning eller klinisk verksamhet om vari dessa "psykiska skador" skulle bestå, hur de uppkommer, hur symtomen ser ut, hur de behandlas, hur de läker."

Filmcensorerna ifrågasätter även meningen med att enbart granska "den minsta distributionskanelen för film", vilken biografen är idag. De skriver att en mycket liten del av filmen ses på bio, endast omkring fem procent, medan teve, video och dvd och andra distributionsformer står för övriga 95 procent. För dessa kanaler är censur däremot förbjudet enligt grundlagen.

Läs hela debattartikeln
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=565669

[2006-08-21]