Även privatpersoner kan ägna sig åt journalistisk verksamhet med hjälp av Internet. Det slår Högsta domstolen fast i en ny prejudicerande dom som gäller det så kallade Ramsbro-fallet. - Ett plus för yttrandefriheten och ett minus för integritetsskyddet, säger Ulf Widebäck, generaldirektör på Datainspektionen. Fallet med Börje Ramsbro har valsat runt i rätten i flera år. Ramsbro blev i samband med bankkrisen i början av 1990-talet av med sitt företag som Nordbanken och Sparbanken sålde. Han kände sig bestulen och startade 1996 en webbplats för att uppmärksamma ärendet. På webbplatsen namngavs personer som Ramsbro kritiserade. En av dem, Håkan Nordkvist, polisanmälde Ramsbro. Men inte för förtal, utan för brott mot datalagen. Tingsrätten fastställde också att Ramsbros namnlista var ett olagligt dataregister. Ramsbro, och många med honom, såg det dock som ett sätt att utöva censur på Internet: - De var angelägna om att tysta mig. I en förtalsrättegång hade sanningshalten i de publicerade uppgifterna granskats, säger Börje Ramsbro. När han överklagade till hovrätten hade personuppgiftslagen, PuL, trätt i kraft. Enligt den får man inte publicera ens namn på personer utan deras tillstånd, men det finns en rad undantag varav ett gäller "uteslutande journalistisk verksamhet". Det hävdade Börje Ramsbro, men hovrätten ansåg inte att man säkert kunde veta att det endast var av journalistiska skäl Ramsbro publicerat uppgifterna. Högsta domstolen underkänner dock hovrättens dom och anser att ordet "uteslutande" måste vara för att rensa bort kundregister och liknande. HD tror därför att Ramsbro haft ett journalistiskt mål med sin webbplats. Huruvida den kvalitativt lever upp till journalistik eller inte är inte relevant, anser HD. Att uppgifterna kan vara kränkande "får anses utgöra ett normalt inslag inom ramen för kritisk samhällsdebatt" skriver HD i domen.