För ett drygt år sedan publicerade fyra rikstidningar namn och bild på 62 nazister och mc-kriminella. Sedan dess har ett stort antal artiklar ägnats åt att granska den svenska nazismen. I dagarna publicerade Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet stort uppslagna artiklar om hotet från nazisterna. Men journalisterna som skriver om nazismen tenderar att förlora sin saklighet och lånar sin retorik från sagornas värld. Det menar Per Nygren, journalist på Göteborgs-Posten, som under lång tid skrivit om politisk extremism. Han anser att den typen av demoniserande i förlängningen gör nazisterna mer farliga. Han får medhåll av Bosse Lindquist, journalist på Sveriges Radio och som är aktuell med en dokumentär om Aftonbladets publicering av nazistiska hotbilder. - Uthängningen är ett exempel på demonisering. Rent mediedramaturgiskt framställs de personer som hängs ut som en samlad rörelse, som är ett hot mot demokratin, utan att det finns belägg för en sådan bild i texten, säger Bosse Lindquist. Björn Fries, kommunalråd i Karlskrona som engagerat sig mot nazismen, tycker att rapporteringen kring nazism i stort är bra. Men han varnar för att framställa unga nazister som farligare än vad de är. Det finns då en risk att de känner sig tvingade att försöka leva upp till rollen medierna givit dem.