Polisens roll i det drogförebyggande arbetet har förändrats på senare år bland annat beroende på straffskärpningen i narkotikastrafflagen och den nya närpolisorganisationen.

Polisens insatser spänner över ett brett fält - från informationskampanjer till intensifierade insatser mot brukarna. BRÅ publicerade i förra veckan en rapport där man granskat två av polisens drogförebyggande strategier - VÅGA-undervisningen och Ravekommissionens arbete.

Studien visar att polisens medverkan i drogförebyggande undervisning inte tycks ha någon avgörande betydelse för elevernas attityder till och bruk av droger. Studien visar också att Ravekommissionens arbete har lett till att fler ungdomar upptäcks i samband med narkotikabruk, men att drygt hälften av de som tidigare var okända för polisen inte kunde bindas till något brott. Effektiviteten i arbetet kan därför diskuteras.

BRÅ har alltså granskat två av polisens förebyggande strategier, nämligen intensifierade insatser mot innehav och eget bruk av narkotika (Ravekommissionen) och polisen som droginformatör i skolan (VÅGA-undervisningen). I förra veckan presenterade BRÅ resultaten i rapporten "Ungdomar, droger och polisens insatser".

Droganvändning bland ungdomar ökar - syns i kriminalstatistiken

Uppgifter från de årliga mätningarna av ungdomars drogvanor tyder på att droganvändningen bland unga har tilltagit. Även antalet ungdomar som misstänks för narkotikabrott har ökat något de senaste åren. År 1997 utgjorde ungdomar mellan 15 och 19 år omkring 13 procent av det totala antalet misstänkta för narkotikabrott.

Det är omdiskuterat i vilken utsträckning förstärkta insatser från polisens sida mot ringa narkotikabrott, exempelvis eget bruk, leder till att färre ungdomar prövar narkotika. En samlad bedömning från tidigare utländska studier och analyser av svenska förhållanden visar att sådana insatser endast i begränsad utsträckning påverkar ungdomars bruk av narkotika. Däremot är det möjligt att intensifierade polisiära insatser kan ge vissa positiva resultat om de genomförs under en avgränsad tid och utifrån kännedom om den lokala brottsbilden.

För hälften av de okända kvarstod inte brottsmisstanken efter utredning

Den första strategin som analyseras i rapporten gäller polisens intensifierade insatser mot innehav och bruk av narkotika. Polismyndigheten i Stockholms län inrättade i november 1996 en särskild grupp, Ravekommissionen, som skulle arbeta vid så kallade ravefester och andra tillställningar. Målsättningen var att minska ungdomars drogbruk och identifiera personer som inte tidigare var kända för narkotikamissbruk av myndigheterna.

Av de 560 personer som misstänktes för narkotikabrott av kommissionen var 60 procent tidigare kända av polisen. Närmare hälften av dessa hade tidigare lagförts för narkotikabrott. För drygt hälften av de som var okända för polisen kvarstod inte brottsmisstanken om narkotikabruk efter utredning.

Fler upptäcks - metodens träffsäkerhet diskutabel

Ravekommissionens insatser har resulterat i att fler ungdomar upptäckts i samband med narkotikabruk. Men, många av de ungdomar som greps av kommissionen har dock visat sig vara oskyldiga till narkotikabrott vilket betyder att träffsäkerheten i arbetet varit begränsad.

- Att hålla ungdomar borta från narkotika är en självklarhet och naturligtvis ett centralt mål i arbetet mot narkotika. Men vi måste också vara uppmärksamma på att de metoder som används inte skadar oskyldiga. Det är angeläget att diskutera om den relativt höga andelen ingripanden som i efterhand inte visat sig kunna leda till någon vidare rättslig prövning uppfyller tillräckligt höga krav på effektivitet och rättssäkerhet, säger Ann-Marie Begler.

Droginformation inte bevisat effektiv

Den andra strategin som analyseras i rapporten är polisens droginformation i skolor. Sedan 1993 används, i ett stort antal skolor ett särskilt utbildningspaket, som kallas VÅGA-programmet. I en utvärdering har elever i 13 högstadieskolor, som deltagit i programmet, jämförts med elever i lika många kontrollskolor.

Det finns inga belägg för att elever som deltagit i programmet i större utsträckning än andra är "vaccinerade" mot droger. Elever som deltagit i VÅGA-programmet uppger i lika hög utsträckning som elever i kontrollgruppen att de någon gång använt narkotika. Detta resultat gäller både direkt efter programmet är avslutat och två år senare. Polisens medverkan i den drogförebyggande undervisningen tycks inte ha någon avgörande betydelse för elevernas attityder till och bruk av droger.

- Polisens medverkan i det drogförebyggande arbetet bör begränsas till det område där polisen genom sin yrkesroll har den största kompetensen. Varje år polisanmäls till exempel närmare 25 000 inbrott och stölder i skolor och här bör polisens insatser kunna komma till användning i större utsträckning än för närvarande, säger Ann-Marie Begler.

Ytterligare information:

Brottsförebyggande rådet, Box 6494, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-401 87 00
Fax: 08-32 83 64
E-post: info@brottsforebygganderadet.se
Webbadress: http://www.brottsforebygganderadet.se