Det amerikanska förbudet mot cannabis blev infört för att rädda arbetsplatser! Detta är en av slutsatserna i dokumentären "kampen om hampen" som är producerat av Danmarks Radio, DR1. Sedan förbudet blev infört har ingen forskning eller erfarenhet kunnat understödja påståendena om örtens skadlighet, men amerikanska myndigheter vidhåller att cannabis är lika farligt som heroin. "Kampen om hampen" är baserat på intervjuer med forskare, politiker, läkare och poliser i USA, Danmark, Tyskland, Holland och Indien, och ger en massiv dokumentation av århundradets politiska bluff. En bluff som är ett klart övergrepp mot våra demokratiska spelregler och en bluff som har kostat samhället enorma summor- till ingen nytta. För att inte tala om alla de tiotusentals i Europa och USA som har fått böter, fängelsestraff, blivit av med jobbet eller fått andra former av straff för att de har velat slappna av med ett oskyldigt njutningsmedel som vem som helst kan odla själv. De enorma konsekvenser som förbudet har gett i form av ökad organiserad brottslighet har lett till att land efter land i Europa nu avkriminaliserar försäljning och bruk av cannabis, trots kraftiga protester från amerikanska - och norska - politiker. Året är 1936, Harry Anslinger polischefen som till dess har upprätthållit det amerikanska förbudet mot alkoholförsäljning står inför ett nederlag. Förbudet ska bli upphävt. Han och hela hans stab kommer att bli överflödiga. Nya arbetsuppgifter måste hittas och det fort. Valet faller på ett lätt rus- och njutningsmedel som i huvudsak nyttjades av mexikaner och svarta, en vildväxande ört kallad marihuana 1. Detta blev upptakten till en beryktad amerikansk organisation med hemliga agenter spridda över stora delar av världen; en organisation som leder och finansierar paramilitära operationer i grannländer och "voldeliga" operationer mot egna medborgare: Drug Enforcement Agency (DEA) Detta förbudet, som blev grundat på vilda skräckhistorier om galenskap förorsakat av "the killer weed", mötte knappt något motstånd i 30-talets USA, där brukarna, mexikaner och svarta, var betraktade som andraklassens människor. Ingen kunde på den tiden föreställa sig att jazzmusiker och hippies 30 år senare skulle göra cannabis till världens mest brukade rusmedel, efter alkohol. Uppenbarligen ej heller hur förbudet skulle bidra till uppkomsten av enorma brottssyndikat, med en omsättning i multimiljardklassen, som skulle förse miljoner av brukare med illegala rusmedel. För den organiserade brottsligheten i USA , som miste en enorm inkomstskälla när alkoholförbudet blev upphävt, blev förbudet mot cannabis(och senare en rad andra preparat) en välkommen ny källa till rikedom. Anslinger nöjde sig inte med detta: han ville ha totalförbud mot hampplantan över hela världen och startade en intensiv utrikespolitisk kampanj, bl.a. i nationernas förbund (som senare blev FN). Med hjälp av grovt osaklig propaganda, rapporter hot om sanktioner och belöning mot de som var lydiga mot USA:s påbud, klarade han att påverka nästan hela världen till att förbjuda odling, försäljning och användning av hampa till rekreationsändamål. Så kom andra världskriget. Med Stillahavet delvis under japansk kontroll blev det akut brist på "hampetau"(vad fan betyder det ,hamprep kanske? Ant.anm)i den amerikanska marinen och handelsflottan . De behövde enorma mängder "tau" till sina skepp. Lösningen var lika uppenbar som den var avslöjande: Hemp for victory . I en massiv kampanj uppmanade USA:s regering bönder att odla cannabis för att skaffa råvaror till egen "tau" produktion . Förbudet blev emellertid återinfört omedelbart efter segern, och fortfarande i dag rankas cannabis som ett farligare narkotikum en heroin på USA:s lista över förbjudna preparat. Straffen för bruk och innehav är väldigt hårda. Men detta stoppar uppenbarligen väldigt få att odla plantorna, varken för eget bruk eller för försäljning. Lantbruksmyndigheten i Kalifornien räknade för ett par år sedan ut att peningvärdet av den cannabis som årligen såldes från staten gör hampa till statens mest lönsamma lantbruksprodukt. Den totala illegala omsättningen av cannabis i USA blev 1988, uträknat (av DEA) till 41,5 miljarder dollar. Hemlig produktion tillfredställer dock bara en bråkdel av efterfrågan i USA; åtskilliga ton smugglas in från Mexiko och fjärran östern varje år. Det tragiska här är att eftersom det är tungt och riskfyllt att smuggla in skeppslaster och lastbilslaster med cannabis, har de kriminella som styr omsättningen av illegala preparat i USA i många år arbetat för att försöka fresta brukarna att gå över till andra preparat som har mindre volym och som ger större vinster, som kokain och heroin. DEA är idag en jätteorganisation; USA:s kamp mot illegala rusmedel blir på alla håll framställt som ett krig; kostnaderna är enorma och resultaten är helt uppenbara. Det finns två förlorare; skattebetalarna och de fattigaste brukarna. Och det finns en klar segrare; den organiserade brottsligheten. EUROPA, 65 ÅR EFTER ATT FÖRBUDET BLEV INFÖRT De säkraste och mest uppseendeväckande bevisen på hur fel påståendena från cannabismotståndarna, kan vi se i Holland, där bruk och försäljning av cannabis i realiteten varit legal i 10 år. Påståendena har ofta gjort gällande att cannabis är påvisligt hälsoskadligt , att lättare tillgång ger en stark ökning av antalet brukare och att det skulle ske en stor övergång från brukarna av cannabis till tyngre droger som kokain, heroin och amfetamin. Allt detta ser vi nu är fel. I Holland, där cannabis kan köpas innehas och brukas legalt, har det procentuella antalet brukare stabiliserat sig på ungefär 6% av befolkningen. I USA, där straffen för bruk och innehav är hårda och där chansen att "åka dit" är stor, är det procentuella antalet brukare fem gånger så stort!!! Angående påståendet att haschrökare för eller senare börjar med tyngre droger. I Holland, där heroinbrukarna blir behandlade som sjuka människor, som får de mediciner de behöver (som till exempel metadon och heroin), har antalet sprutnarkomaner de senaste tio åren legat stabilt på 25.000. Och denna grupp blir i snitt ett år äldre för varje år- den är idag 36 år. Det är med andra ord ingen eller väldigt liten nyrekrytering efter legaliseringen. Som det enda landet i Europa har Holland kontroll över sitt heroinproblem, och legaliseringen av cannabis har hjälpt till att stabilisera förhållandena och minska kriminaliteten runt rusmedlen. Trots allt detta nekar USA:s - och Norges( och Sveriges Ant.anm)-myndigheter till att öppet diskutera alternativ till dagens stränga förbudslinje mot cannabis och de säger hårdnackat nej till att tillåta medicinsk bruk av cannabis. I en värdering av de hälsoskadliga verkningarna av cannabis, gjord av DEA 1988, anlitade DEA sin egen administrativa jurist, Francis Young, efter två veckors intervjuer och genomgång av hundratals rapporter, fick man fram följande utslag "Marihuana är en av de säkraste terapeutiskt aktiva substanser människan känner till". Trots detta beslutade DEA:s direktör John Lawn den 30 december 1989 att cannabis också i fortsättningen skulle stå på listan över "schedule one" narkotiska preparat. "Schedule one" är reserverat för de farligaste och mest beroendeframkallande droger vi känner till. En av de mest kända förkämparna för legalisering av cannabis för medicinska ändamål är psykiatrikern Dr.Lester Grinspoon vid Harvard. I sin bok Marijuana: the forbidden medicin beskriver han dussinvis med positiva medicinska verkningar. Han understryker att marijuana inte har några som helst kända skadliga biverkningar. Han säger också att cannabis troligen är den minst skadliga örtmedicin vi känner till. Läkare och forskare i det danska TV-programmet avråder bruk av cannabis under förhållanden som kräver speciell koncentration som under bilkörning, studier och på arbetsplatsen o.s.v. I USA har tusentals sjuka människor, på uppmaning av sina läkare, gått med i Cannabis Smokers Society (CSS) och liknande föreningar i Kalifornien och resten av USA, där människor med sjukdomar som AIDS, cancer , grön starr o.s.v. får köpa marijuana för eget bruk. I en stor delstatsfolkomröstning, stött av folk som finansmagnaten George Soros och en stor majoritet av Arizonas och Kaliforniens väljare, blev det beslutat att läkare skulle få tillåtelse att skriva ut marijuana som medicin mot vissa sjukdomar. Ett viktigt bidrag till denna seger var att polisen, en tid före folkomröstningen, genomförde en brutal aktion mot en av CSS klubblokaler, En aktion som blev filmad av TV och som visade hur sjuka människor, många av dem äldre, blev brutalt behandlade under razzian. Denna aktion gav CSS enorm sympati, och det finansiella stödet började strömma in. Polisen, DEA och de federala har emellertid inte godkänt folkomröstningen, men har i de flesta fall valt att ignorera "kriminaliteten" som de sjuka brukarna i denna slagkraftiga organisation gör sig skyldiga till. Åtta personer har också, med framgång, ansökt om tillstånd från de amerikanska myndigheterna att få röka cannabis för att lindra sina sjukdomssymptom. En av dessa är Irvin Rosenfeld, en 33-årig aktiemäklare från Florida. Rosenfeld får nu recept på 15-20 marijuanaciggaretter per dag. Nu har också europeiska politiker tagit upp kampen mot det av USA påtvungna förbudet på allvar: I många år har cannabis varit avkriminaliserat i Holland, och i praktiken också i Danmark, Spanien och Tyskland . De posiitiva erfarenheterna från detta har lett till att EU-kommisionen har föreslagit att förbudet mot cannabis blir upphävt i hela EU. Artikeln är tidigare publicerad i den norska tidningen Gateavisa #161 Text: Stein Jerving Översättning: AntoN