Ungdomarna och särskilt de unga männen prövar på cannabis lättare än tidigare. Hälften av dem nöjer sig med ett eller två försök och antalet vanemissbrukare har inte ökat i nämnvärd omfattning, framgår det av en färsk enkätundersökning vid social- och hälsovårdsministeriet. De som prövar på cannabis, det vill säga hasch och marijuana, är allt oftare alldeles vanliga ungdomar. - Undersökningen bekräftade tidigare observationer om att knarket är en övergående sysselsättning i ett visst livsskede i ungdomen, omtalar biträdande professor Osmo Kontula, som utförde undersökningen. Hos kvinnor är det här skedet över vanligen vid 20 års ålder och hos män vid 25 års ålder. Trots att det fortfarande är mindre än en tiondedel av de som prövar på cannabis som går vidare och prövar eller missbrukar tyngre narkotika, misstänker Kontula att knarkproblemet förvärras. - Det större antalet nyfikna, har lett till att fler personer än tidigare kommer i kontakt med tung narkotika. För en del av dem blir missbruket ett problem. Fram till hösten 1996 hade 0,9 procent av finländarna någon gång prövat på tunga droger. Amfetaminmissbruket bland män håller dock på att öka. Enligt Kontula kunde man vända utvecklingen genom hålla cannabisförsäljningen isär från handeln med tyngre narkotika. - Ju mindre kontakter cannabisprövarna har till den kriminella narkotikamarknaden, desto mindre blir möjligheterna och frestelserna att pröva tyngre droger. Samtidigt skulle de undgå att stämplas som brottslingar. Enkäten inom ramen för undersökningen 'Huumeet Suomessa 1990-luvulla' (knarket i Finland på 1990-talet) besvarades år 1992 av närmare 3500 personer i åldern 18-74 år och år 1996 av cirka 3000 finländare i åldern 16-74 år. En kvarts miljon har prövat Undersökningen visar att 24 procent av männen och 13 procent av kvinnorna i åldern under 30 år åtminstone en gång har prövat på cannabis. Om man betraktar hela befolkningen har var tionde man och var tjugonde kvinna någon gång rökt cannabis. - Av det framgår att cirka 250000 finländare åtminstone någon enstaka gång använt cannabis, påpekar Kontula. I bakgrunden till cannabisexperimenten finns det ökade alkoholbruket i berusningssyfte. Regelbundet knarkmissbruk förekommer fortfarande i mycket liten omfattning, särskilt i jämförelse med tobaksrökningen och alkoholmissbruket. Trots att drogerna har spritt sig till hela landet är cannabisförsöken vanligast i Helsingfors. - I Helsingfors börjar de som prövat cannabis bli lika många som de inbitna tobaksrökarna, säger Kontula. Vård inte straff Den allmänna opinionen om narkotika har förblivit i stort sett oförändrad, och erbjuder ingen förklaring till att cannabisförsöken blivit vanligare. Merparten av finländarna godkänner att cannabis har kriminaliserats. Finländarna uppfattar enstaka försök av cannabisrökning som farligare än vanemässig tobaksrökning eller en fylla en gång i vecka. Bara en tredjedel av männen och en femtedel av kvinnorna ansåg att riskerna av cannabis är små. - Uppfattningen är helt orealistisk. Regelbundna fyllor eller tobaksrökning utgör en mycket större risk än enstaka cannabisexperiment, påpekar Kontula. Merparten av svarsgivarna ansåg att knarkmissbrukarna snarare är sjuka än kriminella, trots att andelen sådana som klassificerar knarkmissbruk som ett brott har ökat. Missbrukarna borde alltså ges vård i stället för att straffas. Hela 60 procent av svarsgivarna förespråkade dock tvångsvård. De flesta svarsgivarna ansåg att drogproblemen bör lösas med hjälp av upplysning i skolorna, polis- och tullövervakning och med offentliga kampanjer. Lätt att få tag på Narkotikamarknaden har vuxit och en dryg tredjedel av svarsgivarna tyckte att det är lätt att få tag på knark i Finland. Hela 22 procent av männen och 14 procent av kvinnorna hade någon gång blivit erbjudna narkotika. Av enkäten framgår det dock att tillgång på narkotika inte ens närmelsevis alltid leder till missbruk. Var fjärde svarsgivare i åldern under 30 år ansåg sig lätt få tag på hasch på mindre än ett dygn, men bara en tiondedel av dem hade köpt hasch under den senaste månaden. - Tillgången till droger har sålunda bara i undantagsfall varit en tillräcklig frestelse till missbruk, säger Kontula. Kontula anser att knarkexperimenten på många sätt har mindre betydelse än vad man allmänt tror eller låter förstå. - Den offentliga knarkdebatten och nyhetsrapporteringen om narkotika har ingett folk överdriven och ogrundad rädsla och oriktiga uppfattning om drogernas verkningar, beklagar forskaren. Personer som prövat på eller använt knark skiljer sig inte nämnvärt beträffande social eller ekonomisk ställning från andra mänskor, men deras värderingar är mindre religiösa och de lever ett rörligare och mer socialt liv. Dessutom uppfattar de i högre grad än den övriga befolkningen drogerna som viktiga. Personer som använt knark lider inte av fler fysiska besvär än andra. Däremot är förekomsten av psykiska symptom cirka 1,4 gånger vanligare än hos andra finländare. Kontula tror dock att skillnaden bara till en liten del beror på själva knarkmissbruket. Å andra sidan finns det en växande grupp av socialt och ekonomiskt utslagna som prövar på eller missbrukar narkotika. - Narkotikan sprider sig småningom ut i periferin och gör alkoholen sällskap. Det här kan bli en grogrund för ett mer regelbundet missbruk av tung narkotika, befarar Kontula. Personer som någon gång missbrukat narkotika har begått klart fler brott än den övriga befolkningen. Sedan år 1992 har antalet personer som åtalats för narkotikabrott nästan fördubblats.