De fällande domarna efter naziföreläsningen i Umeå reser frågan om domstolarna under senare år har blivit mindre toleranta mot brottet hets mot folkgrupp. Flera framträdande debattörer i yttrandefrihetsfrågor anser det.

Docenten i straffrätt Hans-Gunnar Axberger menar att begreppet hets mot folkgrupp generellt har vidgats med tiden, att det har blivit mer av ett åsiktsbrott.
- Det är en litet oroväckande tendens, säger han. Domen i Umeå tingsrätt förvånar honom dock inte, han ser fallet som en säregen händelse.

- Tingsrätten har uppfattat föreläsningen som ett propagandatal för en rasistisk ideologi. Om inte det är hets mot folkgrupp, vad är det då? Svante Nycander, Dagens Nyheters förre chefredaktör, tar dock Umedomen som intäkt för en ökad intolerans i samhället. Enligt Nycander dömdes föreläsaren för uttalanden som en ickenazist inte skulle ha dömts för. Nazistföreläsaren blev dömd till en månads fängelse för hets mot folkgrupp.

Doktoranden Karolina Matti, som arrangerade föreläsningen vid Umeå universitet den 5 december, dömdes för medhjälp till hets mot folkgrupp. Hon är den första som har fällts för det brottet. Hennes straff blev villkorlig dom och dagsböter. Båda domarna kommer att överklagas.

Matti säger till SVT:s "Aktuellt" att hon är missnöjd med att tingsrätten inte tog hänsyn till det grundlagsskyddade meddelarskyddet. Straffet är både hårt och orimligt, enligt Matti.