Fler undersökningar bör göras om marijuanas medicinska effekter, anser starka påtryckningsgrupper i USA. De hävdar att drogen bevisligen gör nytta vid flera svåra sjukdomstillstånd. Men myndigheterna värjer sig. De hänvisar till att bruket av marijuana går allt längre ner i åldrarna. Allt fler unga tror att det är ofarligt.

Debatten om drogens eventuella positiva verkningar har tagit ny fart i USA sedan väljarna i delstaterna Arizona och Kalifornien i höstas röstade igenom ett kontroversiellt förslag som tillåter människor att röka marijuana om det sker på läkares inrådan. Myndigheterna kontrade med att varna läkare för att utskrivning av marijuana för medicinskt bruk fortfarande är ett federalt brott. Den som gör det riskerar att mista sin legitimation och dömas till fängelse.

Den högsta amerikanska hälsomyndigheten, US National Institute of Health, arrangerade i februari ändå en konferens där man gick igenom de, rätt få, studier som finns om marijuanas medicinska effekter. Slutsatsen blev att marijuana kan vara värdefull vid behandling av ögonsjukdomen glaukom, vid illamående som uppstår vid cellgiftbehandling, vid svår avmagring, och ett antal andra sjukdomssymptom.

Medgivandet ses av förespråkarna för marijuana som en seger. Men därifrån är steget långt till att drogen ska få praktiskt bruk, berättar tidskriften New Scientist (970315). Att många enskilda personer hävdar att de haft medicinsk nytta av marijuana räcker inte. Det krävs fler och kontrollerade studier. På 1970-talet gjordes en del forskning men den kom av sig när drogpolitiken hårdnade under president Reagans administration. En av marijuanas välkända effekter är att öka aptiten. Därför är det rätt vanligt att patienter med aids använder drogen för att försöka motverka den avmagring som följer med sjukdomen.

- Det finns enighet om att marijuana har positiv effekt på aptiten. Men det är osäkert om det spelar någon roll på sikt. Kroppen kanske kompenserar genom att minska aptiten när drogens effekter avtar, säger Richard Mattes, professor i näringslära vid Purdue University i Indiana.

Marijuana sägs lindra det illamående som ofta följer med cellgiftbehandling. Men studierna gjordes på 70-talet. Sedan dess har det kommit en ny generation läkemedel som ger god effekt mot biverkningar hos de flesta patienter. Ännu ett tillstånd där marijuana tillskrivs medicinsk effekt är vid glaukom - en svår ögonsjukdom som innebär att trycket höjs inne i ögat. De få studier som gjorts tyder på att marijuana här kan ha lika god verkan som dagens mediciner. Marijuana uppges dessutom lindra de muskelspasmer som kan drabba patienter med multipel skleros, Huntingtons sjukdom och Tourettes syndrom.

Men att belägga - eller vederlägga - marijuanas medicinska effekter är svårt, både av vetenskapliga och politiska skäl. En väl kontrollerad studie förutsätter att försökspersonerna inte vet om de får en verksam eller overksam substans. Men den som en gång rökt marijuana låter sig knappast luras av något ersättningsmedel.

Dessutom innebär sättet att inta drogen, genom rökning, i sig ett problem med att veta exakt hur mycket försökspersonen får i sig. Det är svårt att beräkna hur stor dos som krävs för att nå en viss effekt. Den främsta verksamma substansen i marijuana är delta-9-tetrahydrocannabinol (THC). Ämnet finns också legalt tillgängligt i form av kapslar. Men marijuana innehåller omkring 460 andra ämnen, varav ett 60-tal står cannabinol nära. Därför kan det inte uteslutas att det är just vid rökning som marijuana har sin starkaste medicinska effekt.

Ändå är det på det politiska planet som det hårda motståndet finns mot mer förutsättningslösa studier av marijuanas eventuella medicinska effekter. Alla försök måste godkännas av National Institute on Drog Abuse (Nida) - den amerikanska myndighet som samtidigt har till främsta uppgift att bekämpa drog- och alkoholmissbruk. Denna Nidas dubbla sits kritiseras av anhängarna till marijuana. De hävdar att Nida bara är intresserat av att stödja forskning som visar att marijuana är en farlig drog.

Myndigheten hänvisar till statistiken: Från 1994 till 1995 ökade antalet tonåringar i USA som rökte marijuana från sex till drygt åtta procent. År 1987 var medelåldern då ungdomar först prövade på att röka marijuana 18,8 år. I dag ligger den på 16,3. Allt fler unga tycks också ha uppfattningen att det är ofarligt att använda marijuana.