Ozzy Osbourne-låten som enligt amerikanska fundamentalister uppmanar lyssnaren till självmord.

När John McCollum var tolv år, så vann han en box med fyra Lp-skivor kallad ”Superstars of the Seventies” i en tävling på radion. Även om han nomalt gillade Alice Cooper och Led Zeppelin mest, så drogs han ändå till Black Sabbath’s ”Paranoid”. Han skrev ner texterna på en lapp, och visade den sedan för sin mamma. ”Fin-ished with my wom-an cuz she couldn’t help me with my mind/Peo-ple think I’m in-sane be-cause I am frown-ing all the time”. När hon förstod att det var John, hennes son, som hade skrivit lappen, så var det nära på att hon skicka iväg honom.

Ozzy Osbourne har tydligen en sådan effekt på vissa föräldrar. ”Jag visste att det var musiken” sade Jack McCollum, efter att hans son John skjutit sig till döds med en 22-kalibers pistol den 26:e Oktober 1984. Den nittonåriga McCollum, hade haft sina hörlurar på sig när han tog livet av sig, och rapporterades då ha lyssnat på texten till ”Suicide Solution”, en låt på Osbourne’s ”Blizzard of Oz”. ”Breaking laws, knocking doors, but there’s no one home/Made your bed, rest your head, but you lie there and moan/Where to hide? Suicide is the only way out/Don’t you know what it’s really all about?” Med att göra gällande att orden var ”satanistiskt influerade”, så drog McCollum igång en rättegång mot Ozzy och hans skivbolag. Rättsliga papper talade om Ozzy’s ”våldsamma, makabra och uppviglande musik...uppmuntrat John McCollum att ta sitt liv”. Rätten hade dock en annan uppfattning och Ozzy friades.

Osbourne släpades dock in i rätten ännu en gång 1990. Föräldrarna till två ungdomar från Georgia, påstod att han var orsaken till två separata självmord 1986 och 1988. Michael Waller, sextonårig son till diakonen Fitzgerald, skjöt sig själv vid två-tiden på natten den 3:e Maj 1986, när hans vänner tittade på. Enligt Michaels fader, så hade han blivit förtvivlad efter en nyligen inträffad D.U.I. arrest. Orolig inför ett överhängande rättegångsdatum, hade Michael sagt; ”Pop, I believe old Oz has the solution”. När Michaels pappa senare efter självmordet hittade Ozzy’s "Speak of the Devil" på Michaels kassettdäck, så sa han att han definitivt förstod vad det var han hade talat om.

Två år senare. Den sjuttonåriga f.d. high school-eleven Harold Matthew Hamilton, för ögonblicket välbärgad med sin kompis bil och pistol, hälsade på hos sin mamma med en snyfthistoria om hur en flicka som han gillade hade givit honom nobben. Uppenbart upprörd, lämnade han senare huset och berättade att han skulle åka till sin systers hus i Augusta, Georgia. Några timmar senare, hittades Harold femtio miles utanför Augusta, nersjunken över framsätet i hans bil. En kula fanns i huvudet, och Ozzy’s live ”Tribute” fanns i kassettbandspelaren.

Även om en tolkning av ”Suicide Solution” var med på ”Tribute”, så sa Hamilton och Waller’s advokat att det var omöjligt att få fram några undermedvetna budskap på den. Advokaten valde istället att koncentrera sig på studioversionen. Bakom de ofarliga ytliga orden: ”Ah, people, you really know where it’s at / You gotta bodge, get the flaps out,” dolde sig de ondskefulla kommenderingarna: ”Why try, why try, get the gun and try it.” Men precis som vid McCollums fall, så kom man ingenstans med processen.

Ozzy försvarade "Suicide Solution" med att Jack McCollum misstolkat "I tell you to enjoy life" till "I tell you to end your life." Osbourne påstod sig ha skrivit låten som en reaktion på ett dödsfall, där en kollega tagit en överdos. Sången var tilltänkt att visa att självmord inte är någon "Solution" (lösning), och att tolka låten på något annat sätt vore alltså, enligt Osbourne, löjligt.