Tydligen har Sveriges riksdag överlåtit till multinationella jättar att diktera villkoren för vad som får sägas på Internet. Stillatigande ser Mona Sahlin et consortes på när KPNQwest, MCI WorldCom, UUNET och nu senast Tele1 Europe våldför sig på yttrandefriheten. Läs Tele1 Europes hotbrev till Telebudget: http://www.flashback.se/tele1.jpg Tidigare har Air2Net tvingats av KPNQwest att bryta avtalet med Flashback. Nu tvingas Flashback bort från nätet igen. Tele1 Europe har hotat att bryta sitt avtal med Telebudget med omedelbar verkan om dessa inte stänger av Flashback. Telebudget har ståndaktigt valt att skydda yttrandefriheten och vägrat gå Tele1 Europes hot tillmötes. Flashback har dock valt att själva ta ner webbsidan för att inte förvärra skadan som drabbar Telebudget och dess kunder. Webbsidan kommer att stängas imorgon, fredag, klockan 14:30. Det som sägs på en teleledning och det som skickas i brev har starkt skydd i svensk lagstiftning. Ingen teleoperatör (telemeddelande) eller trafikföretag (brev) har ansvar för innehållet och skall därmed ej lägga sig i vad försändelsen innehåller. Svensk lag reglerar detta. Det är dags för lagstiftaren att ta in Internet under grundlagsskyddet. Kan passiviteten hos regeringen och riksdag bero på ignorans eller - hemska tanke - okunnighet? Regering och riksdag tycks inte förstå hur viktigt det är för demokratin att vi inte överlåter ansvaret för vad som uttrycks på Internet till "affärsmässig hänsyn" administrerad av vinningsbegäret hos marknaden. Idag är det Flashback som jagas med blåslampa, i morgon kanske någon annan. Var är alla politiker, journalister och intellektuella som förstår att skydda yttrandefriheten? Flashbacks kamp handlar inte längre om vår närvaro på nätet. Det handlar om yttrandefriheten! Under de senaste veckorna har det skrivits mycket om avstängningen av Flashback, men förvånansvärt få har belyst allvaret i det som nu sker. Det finns dock några undantag. Exempelvis tidningen Vision under rubriken "Vision vurmar", Jonas Hållén i sin krönika "Nätet ska inte styras av företag" i tidningen Metro: http://stockholm.clubmetro.com/site/news/discuss/column.phtml?entry_id=12103 Clemens Altgård belyste även detta i en mycket välskriven text i Sydsvenska Dagbladets nätupplaga. Tyvärr finns artikeln inte upplagd på Internet, varför jag citerar en del av texten nedan: "... makthavare av olika slag försöker att begränsa informationsflödet. Historiskt sett skedde något liknande på 1700-talet. Den gången var det böcker som censurerades och tidningar som stoppades. I dag anser nog de flesta av oss att dåtiden censurivrare hade fel och lovprisar dagens öppna, demokratiska offentlighet. Men hur fritt är egentligen ordet i det postmoderna it-samhälle som vi alla förväntas bli en del av? Frågan är aktuell eftersom Flashback i en veckas tid varit avstängd från Nätet. De flesta som läser det här känner säkerligen till vad Flashback är. Men till den som inte vet det skulle man i korthet kunna säga att Flashback är så mycket mer än en webbsajt. Flashback utgör bland annat ett forum för politiska diskussioner, ofta på undergroundnivå, men också en rik informationskälla för den som vill veta mer om sub- och motkulturer eller söker efter information som de stora portalerna inte vill befatta sig med. Med andra ord är Sverigebaserade Flashback ett ypperligt exempel på hur det fria ordet kan försvaras med hjälp av sofistikerad teknologi. Självfallet är det inte alla som gillar Jan Axelssons notoriska vägran att från Flashback utesluta personer eller material som brister i politisk korrekthet. Axelsson sätter yttrandefriheten främst och hänvisar till den när han skall förklara att extremister genom Flashback får en möjlighet att torgföra sina för flertalet motbjudande åsikter. Jag har inte mycket till övers för politiska extremister, men anser ändå att Axelsson gör rätt som tycker att det fria meningsutbytet är viktigare än att göra censurivrarn glada." "Varför har KPNQwest brutit kontraktet med Flashback och försökt rycka undan basen för Axelssons verksamhet? Svaret måste vara att företagen ifråga gett efter för påtryckningar från organisationer och personer som till varje pris vill ha bort misshagliga element från Nätet. Censur, ja, men av en annan typ än den man vanligen tänker på. I det här fallet är det inte Storebror Staten som klampar in och försöker krossa det fria ordet. Vad vi ser här är hur "fria aktörer" på en fri marknad kringgår lagstiftningen och tar lagen i egna händer. Det är inte bra för yttrandefriheten och det är sannerligen inte bra för demokratin. Det ironiska är att sådana handlingar framstår som ett betydligt allvarligare hot mot demokratin än en aldrig så tokig och politiskt förvirrad hemsida." "Fallet Flashback har ett stort symbolvärde och handlar ytterst om vem som skall avgöra vilken information som får finnas i den nya offentlighet som uppstått i och med it-samhällets framväxt." Flashback kontaktade den 9 oktober advokat Nils Hillert för att driva rätten till yttrandefrihet vidare juridiskt. Ekonomiska donationer, för att stödja Flashbacks kamp, kan göras till postgiro: 169 18 25-2. Flashback kommer alltid tillbaka, oavsett från vilket land vi bedriver verksamheten från. Tills vidare kan jag bli kontaktad på adressen: flashbacksweden@hotmail.com To be continued ... Mvh. Jan Axelsson Stockholm, 19 oktober 2000 För ytterligare information: Tele1 Europe Sverige AB Tel: 08-5631 0000 E-mail: tele1@tele1europe.se KPNQwest Sverige Tel: 08-31 76 40. E-post: info@kpnqwest.se MCI WorldCom AB/UUNET Sweden AB Tel: 08-566 170 00 E-post: kundkontakt@worldcom.se hakan.redtzer@uunet.se