Antipiratbyrån fick ett brev ... Till den det berör Jag hoppas ni har tid att svara på denna simpla fråga i Er intensiva jakt på pirater. Debatten är just nu stenhård i detta ämne, just därför skulle jag vilja ha Antipiratbyråns utlåtande som oberoende organisation i denna fråga. Vi har diskuterat frågan länge men inte lyckats komma överens om en slutsats, därför frågar vi nu Er vad ni säger om följande. Om man klonar en sjörövare, räknas då klonen som en piratkopia? ]Tacksam för svar. Med vänliga hälsningar Medborgaren Bästa Medborgaren En formell fråga av den kalibern kräver ett seriöst och genomtänkt svar. Problemställningen är egentligen ämne för ett pågående forskningsprojekt som kommer att resultera i en mindre avhandling under våren, men för att något dämpa debattens heta känslor finns det redan nu anledning att föregå rapporten med en kortare information om läget. Det råder delade meningar om huruvida en klon av en sjörövare är en äkta piratkopia eller inte. Den semantiska betydelsen av ordet piratkopia är ju, som vi alla kan vara överens om, en olovligen framställd exakt kopia av ett immaterialrättsligt skyddat objekt. Förutsättningen för att klonen ska kunna räknas som en äkta piratkopia är således att den dels är olovligen framställd, dels att det är en exakt kopia. För att klonen ska vara olovligen framställd måste minst två förutsättningar vara uppfyllda; dels att sjörövaren kan anses vara ett immaterialrättsligt skyddat objekt, dels att den som innehar rättigheterna till sjörövaren inte har lämnat sitt tillstånd till kloningen. Om vi nu förutsätter att generna till sjörövaren är rättsligt skyddade (genpatent förekommer som du kanske vet inom t.ex. biologisk forskning och läkemedelsindustrierna) måste vi också förutsätta att någon innehar dessa rättigheter. Man kan var helt säker på att det inte är en enda rättighetshavare. Redan där får vi alltså problem med att utreda vem som innhar vilka rättigheter. Vi kan också förutsätta att det finns olika typer av bakomliggande rättigheter, t.ex. sjörövarens föräldrars gener, och eventuellt även närstående rättigheter, på samma sätt som inom upphovsrätten där t.ex. framförare av musik som de själva inte skapat ändå kan ha rättigheter till t.ex. inspelningar av deras framföranden. Man kan t.ex. tänka sig att sjörövaren är gift och att rätten till överföringar av hans/hennes gener endast kan utövas av honom/ henne själv i samarbete med make/ hustru som därmed har en närstående rättighet till alla sjörövarens genetiska prestationer. Alla de ovan nämnda och eventuellt även andra som rättighetshavarna eller sjörövaren själv har avtal med måste alltså lämna sitt tillstånd. Så tillkommer den andra delen av förutsättningarna, nämligen frågan om en exakta kopieringen. Den teknik vi har i dag innebar att vid en kloning skulle endast circa 85 procent av generna från sjörövaren överföras till klonen, medan circa 15 procent skulle komma från den kvinna som stått för äggcellen. Det har att göra med att inte allt genmaterial finns i cellkärnan utan en del finns i den materia som omger cellkärnan och i cellens väggar. I princip innebär det att man skulle kunna klona en kvinnlig sjörövare exakt genom att använda hennes egen äggcell som bärare av den överförda cellkärnan. Manliga sjörövare måste dock "ge upp" en del av sina gener vid kloningen. Så har man i alla fall förklarat saken för mig, men det är möjligt att det inte stämmer helt, jag är inte genetiker så jag har svårt att bedöma sanningen i påståendet. Men om man nu antar att det förhåller sig på det sättet, kommer den manliga klonen inte att vara en piratkopia utan snarast ett piratplagiat. Den kvinnliga klonen kommer däremot att vara en piratkopia. Den manliga klonen kommer naturligtvis endast att vara ett plagiat om man framställer honom som den riktiga sjörövaren. Om man i stället är helt öppen med att det är fråga om en icke exakt klon kan man tänka sig att det i stället blir fråga om att betrakta klonen som ett nytt verk i fri anslutning till det ursprungliga på samma sätt som man inom konsten eller litteraturen kan skapa verk som har sin inspirationskälla i andra verk. Jämför t.ex. Shakespeares Romeo och Julia med den amerikanska musikalen West Side Story. Dvs nåning tematiskt mycket likt, men helt annorlunda utfört. I så fall blir det knappast fråga om vare sig piratkopia eller piratplagiat. Slutsatsen av detta är således att om förutsättningarna olovlig och exakt kopiering är uppfyllda är det definitivt fråga om piratkopia, annars inte. Vänligen Jurist C Lilliestierna Ehrén Svenska Antipiratbyrån