Enligt personuppgiftslagen (PuL) 7-8 §§ gäller inte lagen om den skulle stå i strid med utlämnande av allmänna handlingar i enlighet med tryckfrihetsförordningens offentlighetsprincip. Samtidigt står det i sekretesslagens, som är den enda lag som får inskränka offentlighetsprincipen, 7 kap. 16 § att uppgifter omfattas av sekretess om det står i strid med PuL:s bestämmelser om personuppgifter.

Ett moment 22 har helt plötsligt uppstått som lagstiftarna antagligen inte riktigt tänkt på. För hur kan man sekretessbelägga uppgifter med hänvisning till PuL, när PuL gör klart att lagen inte får inskränka på offentlighetsprincipen?

Just nu håller en revidering av sekretesslagen på att ske. Det skulle vara välkommet om hela PuL-hänvisningsparagrafen i sekretesslagen togs bort. Centerpartiet motionerade om just detta tidigare, men det förslaget blev nerröstat av övriga riksdagspartier. För de som dagligen arbetar med att begära ut allmänna handlingar från myndigheter märks osäkerheten kring personuppgiftslagen.

Mark Boustedt på Gävle Dagblad blev exempelvis nekad att ta del av allmänna uppgifter eftersom myndigheten han var i kontakt med bedömde det som troligt att uppgifterna, efter utlämnandet, skulle behandlas i strid med personuppgiftslagen. Han fick sedermera rätt i kammarrätten och uppgifterna kunde lämnas ut.