Dag Öhrlund:

Dumhet

I debatter och medier blir människor offer. Offer för kreditkort, pornografi, våldsfilmer och dåliga vägar. Vart tog rätten - och skyldigheten - att tänka själv vägen?

Gruppvåldtäkter är inne nu. En ung, mediekåt kvinnlig filmare gör en film med ihopklippta scener ur ett antal porrfilmer, och "chockar" våra riksdagsmän. En hetsig debatt startar. Riksdagsmännen undrar förvånat hur sådan porr kan få sändas (fast de själva beslutat det)? Upprörda röster undrar om vi vill att teve ska ge våra barn sexualkunskap? Ingen frågar vart föräldrarnas skyldighet att uppfostra barnen tog vägen. Ingen debatterar skolans skyldighet att ge en vettig sexualundervisning. Den debatten är pinsam och skulle kosta staten alltför mycket pengar. Det är bättre att skylla problem på en kabeltevekanal, som folk frivilligt har ansökt om och betalt för att få titta på. Dumhet. För inte länge sedan var knivar på modet. De var roten till allt våld och nu skulle det bli ordning. En container sattes upp på stadens torg, människor skulle lämna in sina knivar frivilligt och samhället skulle bli våldsfritt. Containern skördade, till politikernas stora förvåning, bara ett par rostiga moraknivar eller så. Knivarna glömdes tacksamt snabbt och porren kom på tapeten igen. Porr är tacksam att kritisera, inte minst i valtider. Varenda politiker med självaktning hoppar på tåget. Sanslösa siffror om porrindustrins omsättning bollas runt. I debatten blandas porr med våld, knark och utnyttjande av barn i en härligt okontrollerad välling. Siffror och uppgifter styrks inte när de publiceras. Det behövs inte. För alla vill vara med och döda porren. Men bara lagom. Samtidigt som politikerna är måna om att visa hur våldsporrfientliga de är, är de livrädda att betraktas som sexualfientliga. För i ett modernt samhälle måste ju en politiker vara öppen. Tänk om en porrfientlig politiker också skulle stämplas som exempelvis homofientlig ? Vilken katastrof! Det är svårt att hålla moralbalansen. Någon vecka efter våldsporrdebatten "avslöjas" att prostituerade säljer sig på Internet. Vilken överraskning! Politikerna har ju förbjudit köp av sexuella tjänster och därmed borde ett tvåtusenårigt beteende vara borta över en natt. Nu upptäcker politikerna till sin förtvivlan att det inte är så. Och det värsta är inte att prostitutionen fortsätter, utan att det politiska förtroendet undergrävs. Politikerna kan ju ? Gud förbjude ? förlora nästa val och därmed sina löner! Än mer pinsamt är det när det visar sig att riksdagens och regeringskansliets datorer använts för att begära sexuella tjänster. "Kanske har någon privatperson lyckats komma åt datorerna", lyder den patetiska undanflykten. Hyckleri, dumhet utan like. Det som är mode nu debatteras. Problem som var stora och samhällsfarliga för någon månad sedan, bleknar. För det viktiga är att få mediatäckning. Våra styrande är lika mediekåta som större delen av våra kändisar. Och det riktiga problemet är så pinsamt att ingen politiker törs ta det i sin mun: Dumhet. Porr, knark, vapen, konflikter och hat har funnits lika länge som människan. Dåliga bilar, blankslitna däck och kreditkort är modernare uppfinningar. Men varken porr, knark, kreditkort eller farliga vägar är egentliga problem. Problemet är dumma människor. Eller, om du vill vara lite snällare, oförstående människor. De flesta människor kan med god vilja få tillgång till och missbruka såväl porr, knark, sprit och vapen, som trafikfarliga bilar och kreditkort. Men de flesta väljer att avstå, eller att nyttja med sunt förnuft. De flesta män har aldrig utfört en våldtäkt. De flesta som ser våldet på tevenyheterna har inte mördat någon efteråt. Inte heller de flesta som sett en våldsfilm. Majoriteten av dem som skaffat kreditkort har inte gjort sig panka eller skaffat livslånga skulder. Det handlar om förstånd och oförstånd. Om att vara smart eller dum. Om att kunna hantera något eller inte. En del kan, andra kan inte eller vill inte. Så har det alltid varit. Alla människor är inte lika, har inte samma förmåga att tänka, analysera och handla efter logik och sunt förnuft. Alla kan inte skilja mellan fantasi och verklighet, ibland inte ens de politiker som anser sig vara bättre än den stora mängden. Visst finns det också intelligenta, onda människor som stjäl av, lurar och bedrar svagare eller mindre intelligenta människor. Men det förändar inte sakfrågan. Porr, knark, kreditkort, kabelteve, blankslitna däck, bedragare, dåliga vägar eller knivar är fortfarande inte de egentliga problemen. Dumma och onda människor är problem. Problem vi alltid får leva med, vare sig vi förbjuder saker eller ej. Dumhet och ondska kan inte ens socialdemokraterna lagstifta mot. Det må vara ett pinsamt problem, men så är det, och ingen vill debattera det. För hur vinner men ett val på att tala om att en del av väljarna är korkade? Eller att man inte kan bekämpa mänsklig ondska. Då är det bättre att skylla på porren, knivarna eller vad som nu råkar vara problemmode den här månaden. Det enda som, århundrade efter århundrade, verkar vara opåverkat av tid och modetrender, är dumheten. Inte minst bland politikerna.

Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Flashback är politiskt och religiöst obunden.

Publicerad 2000-08-01